Sandy

Här har det precis varit Labor Day vilket betyder att vi haft ledigt i fyra dagar. Dessa fyra dagar spenderas i goda vänners sällskap den mesta av tiden. Det blev storhandling, fotboll (amerikansk), födelsedagsfest, japanskt restaurangbesök, häng på diverse barer på Franklin Street och alldeles för lite plugg.

 

Det sistnämnda resulterar i en mycket häktisk vecka. Flera inlämningsuppgifter och läxor den här veckan plus att jag har en helgkurs hela den kommande helgen. Men sen kommer ju äntligen mamma och pappa på söndag så då ska jag i stort sätt vara ledig en vecka!

 

Det här med den amerikanska college-fotbollen är ju helt fantastisk. Eller, åtminstone underhållande! Arenan som ligger här på campus tar ca 50000 åskådare. Det var väl inte helt fullt på helgens match men helt klart oerhört mycket folk. Vi studenter går in gratis så det är såklart mycket studenter, men jag förvånades av hur mycket andra människor som var på plats. Många gator stänger här omkring på grund av matchen, gymmet är stängt och människor börjar förbereda sig med öl och liknande flera timmar innan matchen (vilken började vid tolv på dagen!) Men kanske är det mest fascinerande att detta gör man för ett lag som kan klassas som mediokert sina bästa dagar. Det är inte alls något topplag och förväntas inte prestera jättebra, ändå denna smått hysteriska stämning. Vi ville såklart inte vara sämre så de flesta av oss ca 20 utbytare som gick på matchen var klädda i Carolina-Blue. Det blev en kul upplevelse, men då det var strålande sol och över trettio grader varmt, så lämnade vi arenan efter halva matchen (då hade det gått två timmar!). Tar heels (vårt lag) ledde då med 31-0 så vi kände oss säkra på att de skulle vinna. En snygg shorts- och t-shirtbränna senare så kunde vi känna oss nöjda med denna amerikanska upplevelse!

 

 

Det mest fascinerande under hela matchen var den manliga cheerleader som efter varje poäng som laget gjorde hissades upp på en plattform för att göra så många armhävningar som laget hade poäng. Dettamedan hela publiken står och räknar och klappar händerna. VARFÖR?! undrade vi men man kan ju i alla fall inte klandra dem för att inte bjuda på underhllning! Gissa om publiken blev som galen när han missade två armhävningar!